Miljövänligt för oss tjejer en gång i månaden

En gång i månaden konsumerar vi tjejer lite mer av en viss sorts engångsprodukter som kallas bindor och tamponger. Om man föreställer sig alla vi tjejer som finns i Sverige, och antalet bindor eller tamponger vi gör av med på en dag, en vecka... varje månad... det blir en hel del.

Jag tror också att det är väldigt många tjejer som känner sig kletiga, och om inte annat allmänt fräscha. Vi tjejer vill trivas. Det gör man inte om man känner sig obekväm med någonting.

Det finns ett alternativ jag starkt kan rekommendera, oavsett om man gör det för miljön, sitt eget välmående, eller varför inte både och! Det här är ett bra exempel på där miljö och välmående går ihop.

Det finns någonting som heter m-kopp. Det är en kopp som man använder som menstruationsskydd. Det räcker att tömma den 2-4 ggr per dygn, och den rengörs med intimtvål och vatten. Kokas för att steriliseras (räcker att göra detta då man använt koppen färdigt för veckan). Koppen kostar runt 300 kr - men kan å andra sidan användas i tio år utan att kvalitéten försämras! Lägg undan de pengar du skulle lagt på andra menstruationsskydd om du inte haft m-kopp, och unna dig en resa istället. :)

Jag vet att många reagerar med avsmak, fast det egentligen borde vara tvärtom. Detta är en hygienisk lösning, där man slipper den smetiga känslan vid användning av binda, eller den bakteriebildning som sker vid användning av tampong.

Koppen är gjord av silikon, och den torkar inte ut slemhinnorna, vilket en tampong gör (tampongen "suger åt sig fukt", vilket är själva funktionen. Detta är inte så snällt mot kroppens eget sätt att återfukta sig, och kan påverka lubrikationen. Inte så bra för sexlivet heller, alltså).

En väldig fördel är att man kan glömma bort att man har mens - det finns ingen känsla av kladd, och man behöver inte gå på toaletten varannan timme - koppen behöver inte tömmas så ofta. Man är rörlig utan att behöva oroa sig. Vill man vara riktigt säker kan man ha en binda eller ett trosskydd för säkerhetens skull - men man kommer inte behöva byta i alls samma utsträckning som annars, och det behöver inte kännas kladdigt.

Bra lösning för dig och miljön. Förutom den ekonomiska biten (300 kr på mensskydd på tio år) så kan du få pengarna tillbaka om du inte är nöjd!

Mer information finns på www.menskopp.se

Alla Hjärtans Dag - en tid för kärlek

Med anledning av Alla Hjärtans Dag på lördag, lägger jag ut veckans blogginlägg idag istället för på söndag - veckans blogginlägg handlar nämligen om hur man kan välja att spendera denna dag. :)

Jag tror absolut inte att Alla Hjärtans Dag är till enbart för kärlekspar - det är en dag som är till för att vårda och visa tacksamhet för all typ av kärlek.

Så - vare sig du är singel (och kanske till och med inte alls ser fram emot denna dag) eller upptagen - se till att göra dagen kärleksfull på något sätt. Gör någonting kärleksfullt mot någon - en god vän/flera goda vänner, familjemedlemmar, miljön ( :D ), eller varför inte dig själv? Ta en promenad, ta upp en vante och häng den på en gren, besök mor- eller farföräldrar med någonting egenbakat, eller anordna en mysigt kafferep med ett par vänner. Köp en ekologisk produkt (eller flera) och tänk på vilken skillnad du bidrar med (och ju mer vi är som köper ekologiskt, desto lägre kan priserna bli!). Eller unna dig ett bad eller en massage.

Kärlek är också en av dessa fantastiska, lyckobringande, förnyelsebara energikällor. Du kan slösa hur mycket du vill, utan att förlora någonting (faktum är att du får tillbaka det du ger, och lite mer!). Vi blir lyckligare, och lever längre. Passa på nu, när det finns en speciell dag för kärlekens skull. Älska!

Blod - en förnyelsebar energikälla som räddar liv

Vem som helst mår bra av att känna att den har gjort något oerhört viktigt för någon annan. Som att rädda livet på någon. Det är vad man gör genom att lämna blod. En påse kan hjälpa tre personer! Tänk vad många liv man räddar genom att lämna var 3:e-4:e månad.

Det är inte svårt att bli en hjälte. Och man tjänar på det. Gratis fika, och en gåva som man får välja efteråt. Eller välja att ge sin gåva i form av att donera en summa pengar till välgörenhet. Tänk - att donera pengar utan att du behöver använda din egen plånbok. Det goda samvetet behöver inte kosta någonting.

Nu skriker samhället efter fler blodgivare - bli en du också. Det tjänar vi alla på.

Det är inga stora mängder blod du förlorar - kroppen återställer mängden på ett dygn. Och genom tappningen jobbar kroppen upp sin förmåga att snabbt skapa nytt blod till kroppen - en fördel om du själv skulle ha otur och råka ut för en olycka.

Det finns inget negativt med att ge blod, förutom att man inte kan träna samma dag som blodgivningen. Det som de flesta anger som anledning till att de inte ger blod är tidsbrist. Utnyttja din lunchrast - och få lunchen gratis där på plats. Eller fixa det på vägen till/från jobbet/skolan, om du har lite extra tid någon dag. Själva tappningen tar bara dryga 10 minuter (sedan bör man ligga 5-10 minuter efteråt, och inte resa sig för snabbt).

Sedan finns det vi som är "blodrädda" (knäsvaga vid tanken på och synen av blod). Jag själv tillhör den kategorin, men det var just denna svaghet som gav mig styrkan - tanken på att jag en dag skulle bli förälder och inte kunna hjälpa mina barn att sätta på ett plåster, eller skrämma dem med min panik fast det inte är något farligt sår, det stod jag inte ut med. Jag bestämde mig för att bearbeta min rädsla på bästa sätt - utsätta mig för rädslan och göra det på ett sätt jag visste var bra. När jag låg där första gången, nervös och orolig, fick jag en bild av ett barn som tackade mig för att jag räddat dennes liv. Och allt kändes mycket bättre. Jag överlevde. Och bara att jag klarat det en gång var ett stort steg för mig. I fredags lämnade jag blod för 7:e gången.

De senaste tre gångerna har jag tagit steget längre - och lyckats titta på påsen. Det avdramatiserade rädslan jag byggt upp genom att febrilt titta åt ett annat håll. Det blev en känsla av "jaha... det var ju inte så farligt".

Som sagt - bara fördelar. Gör en god gärning för oss alla.

PS. När jag lämnade blod senast fick jag med mig en inspirerande broschyr om vad man bidrar med som blodgivare och hur viktigt det är. Den planerar jag att ta med på träningen imorgon och "glömma" kvar den där de träningssugna sitter och väntar på sitt pass. Hoppas att det bläddras en del i den. Det är ett exempel på vad man kan göra för att sprida budskapet - ge blod och ge liv. Vad kan man hitta på mer för att sprida det budskapet? Ge gärna förslag i en kommentar till detta inlägg.

Återvinning - vårt kanske viktigaste miljöbidrag

Nu i veckan innehöll gratistidningen Metro en annons med namnet "Tänk miljösmart". Jag läste den och tänkte att ett fåtal sidor innehöll så mycket klokt! Jag tänkte att det inte är alla morgonstressade människor som tar del av informationen, och de som nu gör det läser det och kanske glömmer de viktiga detaljerna.

Så i veckans blogginlägg har jag sammanfattat de punkter jag tyckte var viktiga att föreviga i denna blogg (jag tror nämligen inte det är så många som sparar annonsen, i varje fall inte på ett ställe där de påminns om den). Informationen är tagen ur annonsen och är mestadels återgiven ordagrant, så det är viktigt att läsaren vet att den som står för informationen är Metro Custom Publishing i samarbete med FTI. Jag återger den bara på det sätt jag finner lämpligt.

God läsning, och hoppas ni inspireras att återvinna - det vinner miljön otroligt mycket på!

Att göra:

• Sortera och återvinn!
• Bojkotta plastförpackningar om det finns alternativ i papper - pappersförpackningar orsakar en tredjedel av de koldioxidutsläpp som en plastförpackning i samma storlek ger upphov till.
• När du åker ner till återvinningsstationen - passa på att uträtta ett annat ärende samtidigt. Dvs. fixa det "medan du ändå är ute och kör".
• Återvinn mjuk plast, om du inte redan gör det! Det har varit möjligt sedan den 1 november 2008. Återvinning av plast ger en dubbel klimatvinst. Det sparar energi genom att man slipper tillverka ny plast, och man slipper utsläppen när plasten förbränns (vilket man gjorde tidigare med mjukplasten innan man kom på att det kunde återvinnas).
• Även små metallförpackningar kan återvinnas (ex. kapsyler, lock, folien på creme fraiche-burken, skruvkorkar och värmeljushållare). Ingen förpackning är oviktig!
• Ta bort plastomslag på tidningar och reklam! (Häftklammer och spiralen på kollegieblocken kan du låta sitta kvar, dessa rensas bort senare).

Såhär sorterar du:

• Rengör - Skölj förpackningen i kallt vatten och låt dem droppa av.
• Separera - Består förpackningen av mer än ett material ska du (om det är möjligt) skilja dem åt. En glasburk med metallock är enkel att ta isär. Är det svårt att ta bort delen - låt den sitta kvar. Består förpackningen av flera material som inte kan separeras - sortera efter det viktmässigt dominerande matierialet.
• Platta till - Böj in vassa lock på konservburken och platta gärna till. Packa mindre pappersförpackningar i större så att de tar mindre plats. Men låt plast- och metallförpackningarna ligga lösa i behållaren eftersom de ska eftersorteras ytterligare.
• Sortera - Sortera vid återvinningsstationen och lägg rätt förpackning i rätt behållare.

Vad sorteras var?

• Frigolit = mjuk plastförpackning
• Mjölkförpackning med skruvkork av plast = på samma sätt som förpackningar utan kork. Korken ska dock sorteras som hård plast.
• Tuber = kläm ut innehållet så mycket som det går, låt sedan korken sitta på. Metalltub = metallförpackning. Plasttub = mjuk plastförpackning.
• Medicinkarta = mjuk plastförpackning.
• Överbliven medicin = lämnas tillbaka till Apoteket
• Chipspåsar = vanligen mjuk plastförpackning (det beror på vad den innehåller mest, plast eller metall. För att vara helt säker kan man göra ett test - knycka ihop påsen till en boll. Vecklar den ut sig består den mest av plast, men behåller den formeninnehåller den mest metall).
• Sprayburkar = metallförpackning
• Mjölk- och juiceförpackningar med hinna av plast/aluminium på insidan = pappersförpackning, då den mest består av kartong.

Det här kan du lämna på återvinningsstationen:

• Metallförpackningar (konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler, lock, värmeljushållare, aluminiumfolie och formar, urskrapade målarburkar).
• Glasförpackningar (flaskor och burkar, vin- och spritflaskor).
• Hårda plastförpackningar (burkar, dunkar, flaskor, små hinkar för till exempel sylt).
• Mjuka plastförpackningar (bärkassar, plastpåsar, plasttuber, refillpaket, plastfolie- och film. innerpåsar i ex. müsslipaket, frigolit).
• Tidningar (även broschyrer, reklamblad, kontorspapper och pocketböcker). (Malins anmärkning - vad gäller pocketböcker; anordna hellre pocketbyten med andra människor).
  
• Pappersförpackningar (ex. mjölkkartonger, papperspåsar, presentpapper och postorderomslag till böcker/CD/DVD).

Det här ska du inte lämna in på återvinningsstationen:

• Plastleksaker, plastmöbler, och annat som inte är förpackningar (grovsopor).
• Dryckesburkar, 33 och 50 cl dryckesflaskor i glas samt plastflaskor med pant (lämnas i butik).
• Kuvert (hushållsavfall). (Malins anmärkning - se mitt föregående blogginlägg om hur du utnyttjar kuverten maximalt)
  
• Inbundna böcker (hushållsavfall eller grovsopor). (Malins anmärkning: Lämna hellre in på antikvariat, så kan någon annan få nytta av boken).
  
• Metallskrot, VVS-detaljer, stekpannor och övriga metallprodukter som inte är förpackningar (grovsopor).
• Glödlampor, elektronik och elartiklar (elektronikavfall, se www.el-retur.se)
• Porslin, keramik, och andra glasprodukter som inte är förpackningar.

Se www.ftiab.se för fullständig sorteringsguide.

Rolig, inspirerande fakta:

• Stål, aluminium och glas kan återvinnas hur många gånger som helst - kvalitén försämras inte!
• Pappersfiber kan återvinnas 7 ggr innan den är utsliten. Efter det används pappret som energi genom förbränning.
• Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca 84 000 blomkrukor.
• Om man ställer alla glasförpackningar som samlats in i Sverige under ett år i en rad så skulle de räcka ett helt varv runt jordklotet.
• Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, räcker stålet till 2 200 nya personbilar - varje år!
• Återvinning av glas sparar 20 % energi jämfört med glas tillverkad från ny råvara.
• Var tredje pappersförpackning som finns i livsmedelbutiken är tillverkad av återvunna pappersförpackningar.
• 1 kg återvunna plastförpackningar minskar koldioxidutsläppet med 2 kg!
• Plastkork på juice- eller mjölkpaket är inte så miljöfarliga som man kan tro - istället kan de ha positiv effekt. Ett av de största miljöproblemen är all mat som spills och slängs. En bra förpackning gör att produkten bevaras så man hinner konsumera den innan den blir för gammal.
• Det går åt en bråkdel så mycket energi till att tillverka en läskburk av återvunnet aluminium jämfört med att producera den från nytt material.
• Det stämmer inte att energin som används för att rengöra och transportera de insamlade förpackningarna äter upp miljönyttan, eller att det sorterade materialet ändå blandas ihop senare. Vetenskapliga studier visar att återvinning av hushållsavfall lönar sig. Återvinning av stål sparar ex. 75 % av den energi som behövs för att göra nytt stål.